Jag har i en av mina tvåor tagit emot en ny elev som bytt skola. Hen kommer med höga betyg och går ett studietungt program. Döm om min förvåning när vederbörande inför en salskrivning i utredande text visade sig inte kunna källhantera. Hen går i tvåan på gymnasiet men behärskar inte referatteknik-trots en ambitiös och receptiv framtoning. Som vanligt får man reservera sig för att en kollegas gärning filtreras genom en elev, och samtidigt vet alla att brister som denna är verklighet i skolan. 

Det förbryllar mig verkligen att man kan gå hela ettan (utan F)och inte ha att ha lärt sig referatteknik. Hur har man tagit sig förbi nationella provet? Vad har betygsatts egentligen? Det är några av de frågor som går runt i mitt huvud. Ibland när jag läser om den ojämna kvaliteten i skolsverige tänker jag att det inte kan vara så farligt, men när jag får ett kvitto på hur illa detär blir jag så uppgiven. Det står ju så tydligt i våra styrdokument, i såväl mål som centralt innehåll och väldigt precist i kunskapskraven att de i ettan ska kunna läsa och återge det de läst och samtidigt skriva texter med anknytningtill det lästa-där dessutom huvudtanken i just det lästa lyfts fram. Hur svårt ska det vara att då låta eleverna göra just det?

En del av mig tänker att det är en bra idé med centralt rättade prov som blir vägledande för betygen.  skulle alla lärare vara tvungna att vinkla in sin undervisning mot det som styrdokumenten faktiskt anger ska mätas. Samtidigt vill jag se vår kår som autonom, kreativ, kompetent och professionell. Just därför ska vi inte bakbindas, kontrolleras eller tas över av en övermyndighet. Det är ju vi som är proffsen, vi som sätter betygen eftersom det är vi som följt eleverna, och det är vi som vet vad varje elev behöver hjälp med för att lyckas på den nivå som just hen satsar på, oavsett om det är E eller A. En övermyndighet som rättar centralt och fungerar som betygsbödel omyndigförklarar oss som tar yrket på stort allvar, som jobbar formativt ända in i kaklet genom att låta elever som misslyckats på nationella proven få en chans till-bara för att visa att de just får försöka igen-åtminstone så länge kursen pågår. Undrar om det är en genomförbar idé att lärare beroende på arbetssätt och förhållningssätt till styrdokumenten kan få frikort från övermyndigheten? Jag vet varken ut eller in, men jag vet att jag för alla elevers skull önskar att skolan var mer likvärdig, och att det faktiskt inte får vara möjligt att gå ut åk1 utan att behärska referatteknik.