Kategori: Okategoriserat (Sida 4 av 6)

Det är vår fredagkväll. Idag har vi haft bildmöte med vår redaktör David Zäther. Inspirerande, välvalda bilder och en massa kul kreativt tänk inför slutformgivningen av åk2-böckerna har präglat dagen. Nu är det dags för första riktiga korrektursvängen, och den går mycket smidigt tack vare David som fixat oss varsin superdator med superprogrammet Adobe i, bara att ändra rakt i PDF-filen. Samtidigt som vi utvecklas och lär oss mycket för egen del när vi gör det här – lär vi oss även för våra framtida klassrumsgärningar. Skolverket har just reviderat kunskapskraven i många kurser med fokus på digitala verktyg så det här blir ju rena fortbildningen för oss.

Två flugor i en smäll, liksom!

Här sitter vi och är lite avundsjuka på folk med novemberlov. Fastän det är århundradets egotripp att redigera de kommande åk2-böckerna börjar det också märkas att vi hållit på ett tag. Pizzamiddag vid varsin dator medan familjen river huset utanför dörren till arbetsrummet fungerar bara ibland, men akta er vilket bra läromedel vi fått till!

Formativ SVE och SVA åk2 krossar allt motstånd, vi är galet nöjda med båda böckerna. Nu ligger de hos vår redaktör David, och är snart på väg till form. Vi känner oss lite som Askungen faktiskt; ingen rast, ingen ro och definitivt ingen bal… för imorgon startar vi upp formativ SVE och SVA åk3. Och faktiskt, att få skriva det här läromedlet ÄR så viktigt och kul att det inte gör något att vi ligger back på balkontot och måste äta fler pizzor vid datorn.

Vår tid kommer – den formativa skolan är bara i sin linda!

Idag öppnade jag min inkorg och fick det här fina meddelandet, och JA, jag har bett om lov att publicera det!

Hej Carin!

Hoppas allt är bra med dig och att de nya klasserna inte är allt för jobbiga 🙂

Jag har börjat plugga i Eskilstuna på socionomprogrammet och fick precis tillbaka ett väldigt stort och omfattande arbete med massa referering och struktur i texten.

Hur som helst gick det sjukt bra och det är tack vare dig!!

Låter kanske klyschigt och nästan smörigt men jag är verkligen extremt tacksam över att vi fick öva så mycket och verkligen lära oss grunderna som nu idag är guldvärt, trots att det verkade onödigt och ovärt DÅ.

Fortsätt din undervisning precis som du gör, det funkar verkligen och jag tycker att du ska ha big cred för det.

Tusen tack, du är king!!

Många kramar

Susanne

(fd natur 3an)

Vilken extraordinär känsla att se vår egen bok inplastad i högar om 3×10 för distribution till eleverna! Efter att ha presenterat det formativa arbetssättet var det många mungipor som tippade uppåt, flera ögon med glitter i, och långa lättade utandningar i en etta där det mesta annars är lite stelt första veckan. Att samtidigt som man berättar detta också dela ut sin egen lärobok var väldigt roligt eftersom eleverna fattade galoppen direkt. En av eleverna frågade

om åk-2 böckerna kommer att finnas på marknaden när de behöver dem. En annan skrev reflektionen på fotot nedan! Vi som arbetar formativt är faktiskt med och revolutionerar skolan!

Igår hade vi äran att få välkomna en delegation svensklärare från Tumba Gymnasium till Tibble för att prata formativ bedömning. Vi hade ett givande samtal med Marianne, Klas och Carro om hur man kan undervisa i blandade klasser, och vilka formativa utmaningar man står inför i olika grupper. Glada kunde vi konstatera att våra böcker passar utmärkt i dagens skola. Sva-eleverna blir fler, medan sva-lärarna inte är tillräckligt många, och samtidigt ökar kraven på individanpassning och individuell återkoppling. Oavsett hur klasserna ser ut är det formativa arbetsmaterialet nyckeln till framgång för både lärare och elever! Vi väntar med spänning på att få höra hur det formativa arbetet fortlöper på Tumba i höst.
 

Elevresultat på nationella kursprovet utgör ett slags kvitto på undervisningen under det gångna läsåret skriver Skolverket i bedömningsmanualerna. Lätt provokativt kanske, men också sant. Speciellt efter ett formativt läsår i en klass som är motiverad. Vi är väl medvetna om att alla lärare inte har det så förspänt, men erfar samtidigt också att svaga elever med lite mindre lust att prestera i alla fall kommer igenom om de fått öva mycket. Så det där får alla förstås tycka vad de vill om.
En sak som vi tar oss rätten att tycka är att Skolverket är lite inkonsekventa i all sin tydlighet när det gäller bedömningsmatriser. Varför frångår Skolverket sina egna principer och använder ”lokala” matriser till de nationella kursproven? Till de olika skrivuppgifterna i ettans nationella kursprov bifogas olika matriser till varje uppgift som samtliga innebär ett sammanvägt betyg på de två kunskapskrav som skrivuppgiften mäter. Det som mäts är dels att kunna ”skriva argumenterande och andra typer av texter…” och dels det kunskapskrav som handlar om att kunna läsa och återge något med hjälp av referatteknik och källhantering. Det är inkonsekvent och synd att Skolverket inte använder kunskapskraven tycker vi. I årkurs tre sker samma inkonsekvens men på den muntliga delen som mäter två kunskapskrav i treans kursprov; det ena är att ”antingen muntligt eller skriftligt driva en tes och konsekvent hålla sig till den” och det andra är muntlig framställning inför grupp.

Lärare som vill följa Skolverkets rekommendationer och rapportera så att det blir transparent för eleverna vad som verkligen mäts i uppgiften måste bryta ner resultaten i två olika kunskapskrav för både ettans skrivuppgift och treans taluppgift. Onödigt extraarbete. Alla andra dagar på året är vi helt överens med Skolverket, till exempel gällande påståendet om att resultaten på nationella är ett kvitto på den egna gärningen, men i fråga om matrisinkonsekvensen känner vi oss utmanade att ifrågasätta. Varför göra engångsmatriser när det finns så välformulerade och tydliga kunskapskrav som täcker in alla uppgifterna i nationella kursproven?

Så har böckerna äntligen gått iväg till tryck idag. Det ska förstås bli spännande att få se dem, ”Sveriges första formativt uppbyggda läromedel” som Liber skriver i sina annonser. Eller första och första… vi blev faktiskt rätt häpna, men samtidigt smickrade, när vi upptäckte två efterapningar av vårt upplägg. De två förlag vi hade dialoger med innan vi bestämde oss för Liber marknadsför just nu varsin bok som är uppbyggd nästan exakt som vi byggt upp våra. Det är ingen slump.

Istället för att sura över att bli plagierade känner vi oss stolta och ser efterapningarna som det fetaste erkännandet av vårt koncept. Dessutom är vår ärliga vision att alla elever ska få arbeta formativt, så ur ett elevperspektiv är efterapningen positiv eftersom fler nås av ett formativt material. Våra böcker ligger exakt rätt i tiden och utgör det bästa sättet att arbeta för alla lärare och elever. När man insett fördelarna med vårt koncept finns nämligen ingen återvändo, så det är därför andra förlag kopierar oss.
Det finns dock en sak vi inte kan låta bli att berätta; att döma av de smakprov som finns på nätet vågar vi lova att våra böcker realiserar konceptet formativ bedömning överlägset bäst. Vi konkretiserar nämligen kunskapskraven på alla nivåer, dessutom är våra mönstertexter kommenterade, både på strukturnivå och språkligt. Tack vare det kan eleverna använda mönstertexterna som mall i sin egen textproduktion på ett väldigt enkelt sätt, liksom läraren enkelt kan utgå från mönstertexterna i sin återkoppling. Visuellt är våra böcker tydligast också, eftersom korrelationen mellan instruktion och träff i matrisen är färgsynkade, det ger alla uppgifter en validitet som inte går att ifrågasätta. Och så har vi ju megabonusen för alla andraspråkselever, de har en likadan bok, men med sina egna kunskapskrav. Det är därför ni ska köpa vår bok och inte plagiaten, oavsett vilken som kommer först!

Det här med summativt och formativt alltså…

Vi arbetar formativt och använder begreppen formativ och summativ bedömning. Klurigt nog kan man använda begreppet summativ bedömning i en vidare bemärkelse genom att låta summativa kunskapsmätningar tjäna ett formativt syfte. Hur ska man annars hjälpa eleverna framåt?

Vi övar inför en kunskapsmätning, det är ett formativt arbete, under vilket återkoppling ges kontinuerligt. För att stämma av vad eleven sen klarar på egen hand görs en så kallad summativ kunskapsmätning som genererar ett visst betyg. Nästa gång vi arbetar mot samma mål och kunskapskrav utgår vi från styrkor och svagheter i den summativa kunskapsmätningen som redan gjorts. På så sätt syftar även den summativa bedömningen framåt och bidrar till en progressionsmöjlighet för eleven. Alltså är summativt också formativt.
En snävare variant av begreppet summativ bedömning är förstås den summering som avses i själva betygsättningen. Inte förrän då är det dags att summera. Samtidigt vet alla som jobbar IRL att någon gång på vårterminen görs en viss typ av kunskapsmätning för sista gången. Förhoppningsvis klarar sig alla elever på den nivå de satsar mot. Om så inte är fallet får läraren öppna för att få igenom dem som inte nått dit de ville. Om alla elever är nöjda kan läraren ”stänga” en del typer av kunskapsmätningar trots att kursen har tid kvar. Då måste vi ju kunna tala om att den delen av kursen är summerad, eftersom kurserna är så omfattande att inget kursprov mäter alla kunskapskraven samtidigt.
 

Vi börjar känna oss som eleverna: ”slutar vi snart?” Slutkorrekturet fortsätter att ta all vår tid, och nu är det inte ens ordning längre…